Läsvärt

Hejsan allihop!

Som en del av er vet är jag på FIE:s tränarutbildning i Zagreb under fem veckor framöver och rätt vad det var fick jag en idé som slog ner som en tegelsten i huvudet på mig… ”det kan ju vara en kul idé att dela med sig av det som händer här nere”, tänkte jag.

Genom att göra detta kan ju ni tränare och hjälptränare där hemma få ta del av samma tipps och tricks som jag lär mig av de övrig här. Jag kommer att försöka ha dagliga uppdateringar åt er där jag skriver ihop en text om det jag fått ta del av.

Vi är ca 24 deltagare som leds av en meriterad tränare från Rumänien vid namn Zidaru Octavian samt av Juri (ingen aning om efternamnet ) från Ukraina. Vi deltagare representera ca 10 – 14 olika nationer.

För övrigt är det 13 grader varmt och inte en flinga snö inom synhåll och jag kan villigt erkänna att jag absolut inte under några omständigheter alls saknar den.

Ha de nu gött så återkommer jag med fler uppdateringar från denna hörna av världen.

Peter Lindholm

Zagreb, 27/2 2010

Del 2

Då var det dags för er att få ta del av lite tänkvärda tankar rör tränarrollen. Det blir inte på långa vägar allt vi går igenom här på utbildningen eftersom det skulle leda till en avhandling varje gång jag ska lägga upp något för er utan det blir en något redigerad varriant.

Redan på förhand ber jag om ursäkt för de eventuella stavfel som uppstår, det är inte lätt att hålla ordning på tankarna när engelska talas större delen av tiden och sedan sitta och skriva på svenska. Det finns också vis risk för att jag kanske får till lite svengelska i jakt på bra översättning för terminologin eller rent av lyckas komma på några nya svenska ord för Svenska Akademins ordbok.

Vi pratade under första teoripasset om vilka färdigheter en tränare behöver och som jag nämnde ovan är inte denna lista komplett utan jag utlämnar en del och tar upp det jag tror ni kan ha mest nytta av.

*Professionella färdigheter

+ Specialkompetens

• Känna till sitt/sina vapenslag i detalj (regler, taktik, teknik, teori osv.).
• Kunna etablera länkar mellan teori och praktik för eleverna.
• Alltid vara öppen för nya influenser och inte uteslutande bara köra i invanda spår.

+ Pedagogisk kompetens

• Att ha förmågan att motivera och driva på eleven i en positiv anda.
• Kunna stimulera kreativitet- och initiativsförmågan hos eleven.

+ Psykologis kompetens

• Att kunna skapa en gruppdynamik som underlättar konflikthantering samt bygger en god samverkan inom sin fäktgrupp.
• Våga ta på sig ”ansvar” och prova nya grepp och metoder för att uppnå det man själv och eleven vill.

+ Organisatorisk kompetens

• Att kunna planera ett effektivt användande av träningstiden.

*Övriga färdigheter

+ Attityd

• Att som tränare alltid tänka på att ha en positiv attityd när man befinner sig i hallen eller med sina elever, även under de dagar det inte flyter på som man vill med livet och annat som kan påverka en.

+ Kommunikativa

• Vara tydlig och klar i sina instruktioner och här hjälper det att vara övertydlig. När man når en nivå i förklarandet där man själv tycker att man kanske har gått lite långt med förklarandet så är det just den nivån man ska vara på.

+ Koncentration

• Alltid vara fokuserad på eleven och träningen när man iklär sig rollen som tränare.

+ Feedback

• Viktigt att tänka på som tränare är att ge eleven feedback  både direkt när situationer för sådan uppstår och efter träningen för att han/hon ska förstå det som inte fungerar men också för att de ska kunna förstå varför saker och ting fungerar. Alltid ge det i en positiv anda.

De didaktiska principerna

• Medvetande och aktivitet

-       Eleven ska förstå varför de gör de övningarna de gör.

• Repetition och systematiskt arbete

-       För att uppnå detta krävs det att man planerar sitt arbete som tränare och ser till att eleven får det underlag som behövs för att befästa kunskapen.

• Kunskapens tillgänglighet

-       Från lätt till svårt. Med andra ord se till att kunskapen lärs in utefter en svårighetsskala som är stegrande och som gör att lektionerna till slut blir mer komplicerade i sin sammansättning. Detta leder också till snabbare och längre lektioner i slutänden.

• Befästande och stärkande av kunskapen

-       Efterhand som man lär ut ska den också befästas ordentligt i eleven via repetition och ska i slutänden leda till att den blir som ett alter ego som kan plockas fram när det behövs under matchsituationer.

• Samband mellan teori och praktik

-       Eleven ska tillslut uppnå en kunskapsnivå där han/hon känner till teorin bakom det som händer när man fäktar och förstå hur allt hänger ihop.

• Invididualisering

-       Använder man en och samma modell för alla sina elever under lektionerna innebär detta att vissa inte kommer att utvecklas utefter sin fulla potential enligt den enkla principen att alla är vi olika. Genom att känna till elevens psykiska och fysiska gränser på en relativt grundläggande nivå får man kunskap om hur långt man kan pressa dem för att de ska utnyttja sin fulla potential vilket då i längden ger en bättre inlärning och utvecklingskurva.

Slutligen ska ni få en liten tankenöt att leka med. Flera av tränarna här på kursen samt kursledarna menar att Sabel (med allt vad begreppet innebär) är mer likt Värja än floretten är

Peter Lindholm

1 mars 2010, Zagreb

Flitens lustar lyser under först teoripasset.                                                                     Men ibland har man lite tråkigt

Del 3

Träna Fäktning

Olika perspektiv att se träning ur:

1. Träning som ett sammanhängande system.
2. Träning som en process i sändandet av kunskap (tränaren), mottagande av kunskap (eleven) och utvärderingen av denna process.
3. Träning som ett led i en kommunikativ process.

1. 1. Träning som ett sammanhängande system

Mottagaren/

eleven som tar         Den pågående                      Avsändaren/Tränaren

in och bearbetar       utlärningsprocessen,                som lär ut den kunskap

Kunskap.                   (alla delarna av träningen).      som eleven ska ta in.

Innehållet i det sammanhängande systemet:

• Mål, vad ska uppnås (med träningen just nu men också i ett långsiktigt perspektiv).
• Mottagarna, det vill säga elever men också tränare, föräldrar och andra som kan tänkas ha ett finger med.
• Innehållet som ska läras ut.
• Träningsaktiviteterna som förmedlare av kunskap samt mottagande och bearbetning av denna hos eleven.
• Metoder och processer som används för utlärning.
• Materiella resurser.
• Organisering av träningen.
• Mellan mänskliga relationer.
• Tillgänglig tid.
• Utvärdering av träningen.
• Feedback för elevens gagn.
• Den fostrande effekten
• Uppnådd prestationsnivå

1. 1. Träning som en process i (a) sändandet av kunskap, (b) mottagande av kunskap och (c) utvärdering av detta.

1. a. Sändandet av kunskap.

Enligt H & G Morin (1987) måste en tränare göra följande för att uppnå en god kunskapsinlärning hos eleven:

• Kommunicera information.
• Skapa lärorika situationer.
• Organisera och leda processen.
• Ge råd och guidning.
• Utvärdera och finna lösningar.
• Vara i förebild i sitt uppförande.

1. b. Mottagandet av kunskap (inlärning).

Inlärningsprocessens olika steg:

• Mottagandet av information.
• Förståelse av informationen.
• Memorering av informationen.
• Repetition av informationen.
• Praktiskt användande informationen.
• Uppgradering av informationen.

1. c. Utvärdering av uppnådda resultat

Verktygen för detta är:

• Uppskattning (tränaren, eleven)

Varken tränaren eller eleven är helt objektiva i sina bedömningar vilket gör utvärderingen subjektiv.

• Mätinstrument (tester)

Genom användandet av tester blir bedömningen mer objektiv och rättvis.

Den nuvarande trenden idag är:

• Utvärdering av tränare. Det är inte bara eleven som ska granskas utan även tränaren. Detta för att exempelvis som tränare få en inblick i sitt utlärande och hur man kan effektivisera denna.
• Självkritisk utvärdering utav eleven gentemot sina resultat under träning/tävling.

1. 2. Träning som ett led i en kommunikativ process.

Utbytandet av information mellan tränare och elev kan ske på följande vis:

Verbalt

Icke verbalt

Bilden nedan är en tolkning på hur det går till när utlärning/inlärning sker mellan tränare och elev.

Mellan tränare och elev är det för det mesta ett håll informationen flödar via det som kallas för ”Kommunikationskanalen”, men det finns även en kanal för ett återflöde av information som tränaren behöver för att tex veta om eleven förstår det som lärs ut.

Repertoaren är där som tränaren hämtar den kunskap som ska läras ut och för eleven blir det där den lagras.

Den gemensamma kunskapsbanken är där som förståelsen för det som görs samt för varandra växer fram vilket ger en effektivare inlärning. Från en tränares perspektiv innebär det bla att kunskapen som fås om eleven (mentalt, fysiska begränsningar mm.) leder till att man vet vilken nivå en lektion kan ligga på eller hur hårt man kan pressa dem i fysisk träning osv.

Och nu en liten tankeställare till er i klubben som fundrar på att ta sig till världsnivå inom vår vackra sport:

”Förväntar man sig att göra bra resultat på ett mästerskap så som EM, VM och OS bör man som fäktare lägga ner minst 700h/år…eller…241 dagar/år…eller…18h/vecka” (Föreläsaren/Fäktmästaren Zidaru Octavian, ROM).

Peter Lindholm

3/3 2010, Zagreb

Gänget samlas, praktiklektion

Teorilektion

Mellanspel

Hej Allihop!

Det visade sig bli en riktig utmaning att kunna få ihop dagliga uppdateringar som ni säkerligen har upptäckt vid det här laget men som ett mellanspel tänkte jag ni kunde få ta del av den fritid vi har också.

Bland annat fick vi fribiljetter till Champions League Handbollen med matcherna mellan Zagreb – Real Ciudad (ett av världens absolut bästa klubblag enligt kompisar till mig inom handbollen) och Zagreb – HSV Hamburg

Och gissa om det var drag på de matcherna. Arenan har ni sett tidigare på bild vilket är stället som kursen hålls i rymmer 20000 galna kroater när den är full vilket den var under båda matcherna.

Bifogar även lite bilder som ni kan sörpla i er.

Peter Lindholm

Zagreb 9 mars 2010